När jag fick mitt fina lilla rum på Blåsenhus med namnskylt utanför dörren och allt så bestämde jag mig för att inreda det och skapa lite mysfaktor, för då skulle jag få vara kvar. Fick jag för mig. Det gick sådär, har idag packat ner tavlorna, blommorna och det andra pyntet tillsammans med de papper jag valde att spara - nämligen alla utvärderingar som visar på vilken fantastisk dramapedagog jag är. Ska njuta av att läsa dem dagar då jag känner mig låg.
Jag insåg när jag höll på att packa och fixa det sista att ett av problemen med att alltid ha korta jobb och vikariat är att man aldrig hinner njuta av det hårda arbetet man gör i början. På ett nytt ställe är det alltid massa saker man ska lära sig, rutiner man ska komma in i, lektioner man ska planera, kollegor att lära känna, nya datasystem och en hel del annat.
Efter ett tag kommer man in i ett flyt, när planeringarna sitter, man känner kollegorna och det bara rullar på. Man kan på något sätt skörda de frukter man sått.
Jag skulle vilja få vara lite längre på ett ställe, så jag hinner både göra i ordning landen, så, skörda och kanske till och med skörda flera år i rad. Jag vill vara en fast anställd trädgårdsmästare som kan vara med och påverka grödorna på längre sikt.
Nu står mitt arbetsrum i pappkassar i hallen i väntan på nästa växthus...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar