...att man ska undvika socker, efter bara några veckor försvinner suget.
...att man ska vara i säng innan 23, för då reparerar kroppen sig, man får bäst sömn och hinner få sina åtta timmar, men undviker att sova för mycket.
...att man ska ignorera kaoset och prioritera sig själv och vila, man själv är viktigast.
...att man ska dricka mycket vatten, gärna två liter, helst kokt, ljummet.
...att man ska träna, något man tycker är roligt, för efter några veckor uppstår ett behov.
...att man ska dra ner på måsten och sluta jämföra sig med andra, för de är inte heller så perfekta.
...att man ska tänka positivt, ha mål, affirmera och hålla på med mental träning.
...att man ska göra de övningar man fått från tandläkare, kiropraktorer, sjukgymnaster och andra som vet vad man mår bra av.
...att man ska lägga en lagom nivå på jobbet, för det viktigaste är familjen.
...att man ska ha ett projekt i taget och avsluta det innan man påbörjar ett nytt.
...att man ska vara en förälder som uttrycker sig i jag-budskap, talar giraffspråk och ser att barnens beteenden bottnar i behov.
...att man ska röra på sig 30 minuter om dagen, i dagsljus, det är bra
för typ allt, inklusive världsfreden - för promenera och kriga är svårt
att kombinera.
Jag vet allt detta, jag har inga problem att förstå, att ta in, att
fatta. Min hjärna är fullt på det klara med vad man ska. Så jag behöver
inte höra det från andra. Jag vet. JAG VET!
Ändå sitter jag i soffan och äter choklad, men det blir ingen vila, för jag ser allt som ska göras, har en lista av oavslutade projekt på repeat i hjärnan, tänjer mina krafter till bristningsgränsen för att få till ett kök som känns okej att vakna till, tittar ut och tänker att där borde jag vara men jag ska bara.... först, påbörjar ett projekt som jag glömmer att jag startat för att annat kommer i vägen, bryter ihop och gråter för att jag skriker åt världens finaste ungar när jag tjatat mig blå vid nattningen, sparkar på mig själv för allt jag inte orkat göra på kvällen.
Jag vill ha en man i byrån, förresten en hel massa män, en byrå har ju flera lådor. En massör i den ena, en akupunktör i den andra, en kiropraktor i den tredje och en kock som är utbildad på skitmagar i den fjärde. Kanske en sagoberättare i den femte. Jag vill ha en butler, en städerska, en organisatör, en magisk
virvelvind som ordnar upp allt, skapar det där fina hemmet som behövs
för att jag ska kunna koppla av på riktigt.
Man ska ha en byrå full av människor som kan hjälpa, genom att göra, inte säga vad jag ska göra, för det vet jag.
Snälla tomten, det önskar jag mig. Och så världsfred förstås...
