Ibland hamnar man bara mitt i något fantastiskt bra utan att man hade förväntat sig det. Jag gick med på att följa med eleverna på en föreställning på Stadsteatern, då de behövde en extra lärare, men jag hade ingen aning om vad vi skulle se och alltså inga förväntningar. Men väl där möttes jag av en energirik föreställning med skådisar som gav allt och var otroligt skickliga på att spegla tonårslivet och bjöd på sig själva, massa skratt och en hel del slag i magen och tankeställare. "Uppsträckning" hette pjäsen och det var en galen musikalisk resa genom de sju dödssynderna speglade i en tonårshjärna.
Stadsteatern gav oss en annan angenäm upplevelse i lördags, då jag och maken bjöd två vänner på "Morden på Bäverns gränd", en historia där självaste Sherlock Holmes dök upp i vår hemstad. Föreställningen började med mat i teaterbaren och fortsatte sedan med två akter inne på lilla scenen, där den första var en otroligt rolig betraktelse över hur det kan vara när man är flera människor som tillsammans ska arbeta fram en teatföreställning. Många igenkänningsskratt för en dramapedagog och roligt med skådisar som bjuder på sig själva. Andra akten var själva kriminaldramat, där skådisarna njöt av att få frossa i dialekter och överspel, riktigt bra underhållning, även om första akten gav mig mera.
Jag tycker att teater är så häftigt, för allt sker här och nu, det är inte en enda föreställning som blir den andra lik och det som bjuds på scenen görs bara för oss i publiken! Det är unikt; filmer, böcker, tavlor och musikstycken är alltid sig lika, även om den som upplever det kan tolka det olika, men teater (och även dansföreställningar) är alltid nytt och aldrig sig likt. Jag blir alltid lite kär i skådespelarna, bara för att de står där, utan skyddsnät och bjuder på sig själva, de vågar riskera allt för att väcka tankar, känslor och åsikter hos oss. Speciellt modigt är det att spela för en högstadiepublik, för de är oftast så osäkra i sig själva och varandra att de inte riktigt vågar ta emot föreställningen villkorslöst utan det kan bli en del märkliga reaktioner på grund av rädsla, nervositet, osäkerhet och annat. Detta hanterade skådisarna suveränt idag så just nu är jag som sagt lite kär...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar